I det här Alla hjärtans dag-specialavsnittet av Narrens Resa är Sebastian och Elin tydliga med att de inte tänker spå om en viss person kommer att höra av sig. Istället använder de korten som en spegel för att titta på varför man sitter och väntar vid telefonen. Nyckelbegreppet är projektion: särskilt i förälskelsens början lägger vi mycket av våra egna önskningar, drömmar och rädslor på den andra personen. Som exempel tar de riddare i bägare, som ofta tolkas som att en romantisk person är på väg in i livet, men som psykologiskt snarare väcker frågan varför man dras till intensiva, omogna riddare istället för att vänta på någon som redan landat.
De går sedan igenom fyra klassiska kärlekskort ur ett psykologiskt perspektiv. De älskande handlar, som de konstaterat tidigare, inte om att falla för någon utan om att aktivt välja en partner i linje med sina värderingar om och om igen. Två i bägare representerar istället ömsesidighet och hur två nervsystem kan samreglera i harmoni, men som en tvåa är kortet också en påminnelse om bräcklighet: relationen kräver att båda fortsätter hålla upp sin bägare.
Tre i svärd, kortet många fruktar i en kärleksläggning, omtolkas som en inbjudan till läkning snarare än enbart smärta, sorgen kan vara gammal och obearbetad snarare än aktuell. Sist ut är Solen, som bortom glädje och livskraft också handlar om modet att visa sig helt utan mask, precis som det nakna barnet på kortet, något som kräver självkännedom innan man kan vara sårbar inför någon annan.
Avsnittet avslutas med att Sebastian och Elin testar en egen fyrkortsläggning om sin relation och stundande flytt: min energi, motpartens energi, dynamiken och min läxa. Bland korten som kommer upp finns Hängde för väntan och nya perspektiv, sex i svärd för en resa mot lugnare vatten och tio i bägare för ren familjelycka, medan sex i stavar tolkas som en läxa om att inte låta framgång stiga åt huvudet. En övning lyssnaren gärna får testa själv, oavsett hur ens Alla hjärtans dag ser ut.