Kantarellsäsongen har varit en besvikelse hittills, och det leder osökt in på en annan sorts besvikelse: att begå misstag när man jobbar med korten. Sebastian och Elin går igenom fem vanliga misstag som de flesta av oss har gjort – och framför allt vad man kan göra i stället.
Det första är det bokstavliga: att pulsen skenar när Döden dyker upp, eller att man blir kallsvettig av Tornet. Det finns ingen tarotlek som förutsäger undergången, och Döden handlar om symbolisk död – att något behöver ta slut för att något annat ska kunna börja.
Här kommer också bekräftelsebias in: vi minns de gånger korten "stämde" och glömmer alla gånger de inte gjorde det, precis som med kön i kassan eller rödljusen på vägen hem. Ett bra motmedel är att föra tarotdagbok och gå tillbaka till vad korten faktiskt betydde för dig över tid.
Sedan följer misstaget att blanda om och dra ett nytt kort tills man får det svar man ville ha, och att ställa slutna ja-och-nej-frågor som "kommer mitt ex tillbaka" i stället för öppna frågor som sätter dig själv i förarsätet snarare än passagerarsätet. Det femte misstaget handlar om att missa helheten: dominerande sviter, blickriktningar och tomrummet mellan korten säger ofta mer än varje kort för sig.
Vilka misstag gör du själv? Hör gärna av dig – mejla eller kommentera.