Utomhus vid naturreservatet Baktrågen, i strilande regn, går Sebastian och Elin igenom fem lekar ur en medhavd ryggsäck. Först Wednesday: The Official Oracle Deck, en orakellek (inte tarot) på 52 kort baserad på Netflix-serien, där korten namnger karaktärer och begrepp – "A Mother's Touch" är Morticia, "Repression, The Hide" ett annat exempel. Har man sett serien blir tolkningen lätt, annars är flera referenser för specifika för Netflix-versionen av familjen Addams. Elins enda invändning: hon önskar mer text direkt på korten i stället för att behöva slå upp allt i den annars utförliga guideboken.
Sedan The Mayan Oracle, 47 större kort i maya-tema och dova, vackra färger, skapad av någon med egen maya-bakgrund. Korten har mayanamn plus en kort engelsk förklaring, som "Imix, forgiveness, owl". Det här blir kvällens favorit för Elin, rent utseendemässigt.
Hush Tarot är en betydligt mörkare, riktig tarotlek som knappt påminner om Rider-Waite-Smith trots att Elin känner till det systemet. Den hängde visas som en maskerad kvinna invirad i ståltråd snarare än upp och ner, och Tornet som ett rasande torn med fyra fåglar i ett bo. Vacker, men varken för nybörjare eller för den som vill ha en ljus lek.
Mystical Lenormand, ny i shopen med 36 mindre kort, saknar helt text på korten, så man är hänvisad till systemet eller den tunna guideboken – som ändå fint förklarar hur betydelser ändras när kort hamnar bredvid varandra. Ett favoritkort föreställer tre dansande klöverblad med ansikten, serenerade av två nyckelpigor, och ett annat par beskrivs så här: "Hon gosar med en gris, han gosar med någon form av hermelin." Stilmässiga motsatsen blir The Phantomwise Tarot, med svart-vitt-guld bildspråk som Elin tycker känns tungt att titta länge på trots vackra illustrationer.
Precis som när Mariana rangordnade lekar i Mariestad påpekar Elin att detta bara är hennes smak utifrån just den här ryggsäcken: 1. The Mayan Oracle, 2. Wednesday, 3. Mystical Lenormand, 4. Hush Tarot och 5. The Phantomwise Tarot – sist för att det svartvita bildspråket, som hon säger, "drar ner mig".