I nionde avsnittet av tarotpodden Narrens Resa tar Sebastian Liljegren och Elin sig an Översteprästen, ibland även kallad Hierofanten, som representerar andlig kunskap, tradition och struktur. Elin påpekar road att korten inte dyker upp i den ordning hon väntat sig – efter Kejsarinnan och Kejsaren är det nu dags för Översteprästen, inte Översteprästinnan som redan avhandlades i ett tidigare avsnitt. Kortet visar en man som sitter mellan två pelare i ett tempel, klädd i något som liknar en prästkappa, med två följare vid sina fötter och nycklar framför sig.
Sebastian beskriver Översteprästen som en brygga mellan det himmelska och det jordiska, en lärare eller vägledare som hjälper andra att navigera moraliska och andliga dilemman. Till skillnad från Kejsarens mer världsliga auktoritet handlar Översteprästens auktoritet om andlig och moralisk vägledning, och kortet har historiskt kopplats till religiösa institutioner och högt uppsatta andliga ledare, vilket Elin menar gör kortet något kontroversiellt beroende på vilka egna erfarenheter och övertygelser man bär med sig.
Elin frågar om kortet kan tolkas som en uppmaning att reflektera över vad man själv tror på, vilket Sebastian bekräftar – men han påpekar också att det lika gärna kan handla om att söka råd hos en mentor eller en vän man litar på, snarare än en religiös auktoritet. Som han uttrycker det är det inget svaghetstecken att be om hjälp, utan snarare ett bevis på styrka och visdom, till exempel inför ett svårt beslut på jobbet eller i privatlivet.
De lyfter också fram kortets skuggsida: upp och ner kan Översteprästen istället varna för ett blint, dogmatiskt eller till och med manipulativt följande av en person eller idé. Avsnittet avslutas med en utmaning till lyssnaren att fundera över de andliga, yrkesmässiga eller personliga auktoriteter man har i sitt liv, och om man följer dem utan att ifrågasätta.