Som första del i löftet om att gå på djupet med Stora arkanan ett kort i taget ägnar Sebastian och Elin avsnittet åt Narren, det nollte kortet, med nya perspektiv efter nästan två år. De jämför bilden i Rider-Waite, en bekymmerslös ung person med en liten vit hund vid en klippavsats med solen i ryggen, med Ljusbärarens Tarot, där en flicka lutar sig bakåt med slutna ögon vid en liknande obestämd avsats.
En viktig poäng: Narren är inte dum. Det finns en enorm skillnad mellan att vara dum och att vara en narr, den dumme ser kanske inte ens klippan, medan Narren ser den men väljer att lita på att universum fångar honom om han faller. Han är inte okunnig utan ofördärvad av cynism, med en barnslig tilltro till livet. Symbolerna spelar in: den vita rosen står för oskuldsfullhet och ren potential, den lätta kappsäcken visar att han inte bär på gammalt bagage utan bara det han behöver, och den lilla hunden tolkas både som en varnande instinkt och en trogen följeslagare.
Nytt för den här genomgången är arketypen. En arketyp, enligt Carl Jung, är ett universellt mönster som återfinns i alla kulturer, som hjälten, modern eller den vise gamle. Narren representerar en ny början och modet att kliva ut i det okända, men även den delen av oss som vägrar fastna i sociala konventioner, en rebell som ekar den historiska hovnarren, som fick säga obekväma sanningar till kungen. Kanske är det just den oförutsägbarheten som gör att narr ändå bär en nedlåtande klang idag, i ett samhälle som skräms av det man inte kan kontrollera.
Att kortet är numrerat noll snarare än ett förklaras med att noll är både tomhet och fullhet, det som finns innan allt börjar, och eftersom Narrens resa är cyklisk snarare än linjär leder även Världen tillbaka till Narren igen, fast lite visare. Som alla tarotkort har Narren en skugga: ansvarslöshet, naivitet och att hoppa från idé till idé utan att någonsin landa.
I slutet av avsnittet ger de konkreta övningar för att aktivera den här energin: byt vardagsrutin, som en ny väg hem, säg ja till något som skrämmer lite, med egna exempel, från att starta podden med Mariana till Elins nuvarande jobb, och fråga sig om en begränsande tanke egentligen är ens egen röst eller lånad från någon annan. Uppmaningen till lyssnaren: gör den här veckan en enda sak som Narren skulle göra.